Slutar hon gnälla om du väntar ut henne? Hur har hon varit under dessa två år, aldrig kunnat vara själv och hela tiden haft sällskap? Nu gissar jag vilt, men då hon låter stressad och även om det är bra att du aktiverar kan det vara passivitetsträning du bör foka på. Jag har schäfer som både är stressig, pipig och ylar, och det är inte lätt att få bort. Exempel: jag tar fram löparskor = kul, vi ska ut, hund hoppar och springer runt, piper och ylar. Jag går till hundens korg, visar ligg, går tillbaka till skorna. Allt börjar om, jag går tillbaka till korgen etc etc. Men det funkar. Inget kul händer om man inte är lugn. Han piper oftast lite nu men om jag väntar ut honom tystnar han och då går vi lugnt ut. Det tog jättelång tid innan våran klarade bra att vara själv men nu funkar det. Jag brukar inte aktivera precis innan vi går hemifrån, och redan när vi börjar ta på oss strumpor kan man få lugna ner, lägga hunden på sin plats och visa att inget händer. Upprepa tiotusen gånger och andas djupt. Vi går mycket in och ut korta vändor (trädgården, soporna, garaget etc) och jag tror det hjälpt eftersom han inte är beredd på när man är borta länge. Vi säger faktiskt "vi kommer snart, gå och lägg dig" och har han då fått trötta ut sug under dagen brukar tiden ensam gå bra. Samma om vi sitter i soffan och äter, då vill vi knte ha jättestora hunden dreglandes bredvid. Visa bort, ligga ner. Hund reser sig, göra om. Etc etc tills han ger upp. Nu kan vi säga "gå bort", och han lyder iaf oftast även om han testar gränserna. Är det en svårare separationsångest kan det behövas helt andra hjälpmedel och då vet jag inte om ovanstående hjälper, men att försöka få in ett lugn i henne och att vänta är en bra grej kan inte skada….

Inte alla hundar kan bli lämnade ensamma, trots träning.

Försök vända på det hela istället och prova min metod 🙂

Jag börjar iofs alltid med valpar, men har man en matglad hund så kan det fungera även på en vuxen. Gör ensamhetstiden till en egen mysstund för hunden. Den ska vara rastad och ha varvat ner och vara lite trött. Lägg en fäll på golvet - klä på dig ytterkläderna och ge hunden en godis som räcker en liten stund (en rejäl remsa torkat kött eller liknande). Det ska helst räcka en stund, men ändå vara ofarligt att lämna hunden själv med. Gå ut.

Jag kör alltid detta med valpar då jag är ensam och har vuxen/vuxna hundar som måste få komma ut och jag kan inte alltid bära på en valp. Det tar inte många gånger innan valpen kastar sig på fällen och väntar glatt på att vi ska bli färdiga och gå, så den kan få sitt gotta. Småvalpar ger jag alltid köttben i början - ben som den inte kan gnaga sönder men som har kött på sig och räcker en stund. Nu är min valp 4 månader och får oftast torkad vom när vi ska gå. En rastad, trött valp som fått gnaga en stund bruka alltid somna efteråt. Kan säga att min valp ibland försöker att få stanna hemma när den ska med ut, för att den vet att den får gott när den är själv och hon är matgalen 😃

Jag skapar alltså en förväntan om en trevlig stund, men det tar nog troligtvis längre tid med en vuxen som redan lärt sig separationsångest. men värt ett försök om det finns något den verkligen tycker om i matväg och som tar lite tid (en kong t ex fylld med fruset gott tar lite tid att äta upp)